torsdag 24 mars 2011

Till 3 unika människor! <3

Jag är rädd. Rädd för att förlora er! Ni är mina bästavänner & jag vet helt ärligt inte vad jag skulle göra utan er. Jag försöker stötta er när ni har det svårt men det känns väldigt ofta som om jag inte lyckas. Som om jag bara tar och aldrig ger tillbaka & vem vill ha en sån vän egentligen?! När jag är med er tre så känner jag att jag verkligen kan vara mig själv. Ni vet väldigt mycket om mig, men inte allt. Jag är rädd för att berätta mer. Rädd för att ni inte ska tro mig eftersom att ni redan nu vet så himla mycket. Jag vet att det är fel att tänka/ tro så om sina bästavänner, men jag kan inte rå för det. Det gör ont att skriva det här, jag är rädd för hur ni ska reagera. Jag vet att jag är feg men ni betyder så jäkla mycket för mig & vet inte vad jag skulle göra om vi blev osams eller så. Nu vill jag skriva ett litet stycke till var och en av er, hoppas att ni förstår vem som är vem.

Du & jag har väldigt lika erfarenheter, tankar & känslor. Iallafall gällande en grej! Du var den som fick mig att fortsätta i skolan i höstas när jag inte kände någon. Vi har pratat väldigt mycket med varandra, framförallt i vintras. Du är underbar gumman och med dig är jag iallafall alltid glad. Du har gjort så mycket för mig att det inte finns ord till det. Utan dig hade jag inte kommit såhär långt, det vill jag att du ska veta. Jag älskar dig knasboll! <3

Du är den som förstår och som alltid kommer med smarta tips och idéer. Det känns lätt att prata med dig men ändå inte. Det är jag som ska hjälpa dig eftersom att du behöver mig, inte tvärtom. Du är så galet stark och jag beundrar det. Du har en livsglädje som få och är den allra smartaste personen jag känner. När jag sov hos dig så fick du veta en hel del om mig, som jag tror att dom andra inte vet. Jag litar liksom på dig! Du är den av er tre som jag skulle höra av mitt i natten om jag någon gång behövde det och jag vet att du inte skulle klandra mig. Tack för att du finns, älskar dig! <3

Du är personen som är lätt att skratta med - inte åt. Du är en otroligt fin person som sprider glädje omkring dig. Du bryr dig alltid om hur man mår och är alltid supergullig! När man mår kasst visar du ditt stöd på ett otroligt fint och kraftfullt sätt. På något sätt känns det som om du är längre bort från mig än de två andra tyvärr, det kan vara att vi inte delar erfarenheter utan istället har levt väldigt olika liv innan. Vi har inte heller så många minnen - men jag hoppas de blir fler med tiden. Du är en otroligt fin person, älskar dig snobbis! <3

(det här är INTE ett inlägg för att jag vill ha bekräftelse även om ni gärna, som alltid, får kommentera. bara så ni vet är det bara jag som läser kommentarerna tills jag har godkänt att det är okej att ni skriver si eller så) glöm inte att utan er blir livet så mycket svårare! <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar