Sista chokladbiten är borta!

Sista chokladbiten i min julkalender är borta, vilket betyder att det är julafton idag, mysigt tycker jag. I min familj så äter man julbord till lunch, sen Kalle Anka & julklappar. Nu så ska vi snart fika, sedan ska jag kanske dra iväg mig till kyrkan på midnattsmässa alternativt träffa bästavän. Mys på hög nivå med andra ord!

Tråkigt bara att min pappa inte firar jul i år, jag saknar honom väldigt mycket nu när det är jul - trots att han finns där, 1½ mil bort. Småtråkigt också att min fina lilla Oddis är sjuk och gnällig - men det har ändå varit en väldigt bra julafton och mitt humör har varit på topp!
 
Lite julmusik skadar ju aldrig.. Här: Frida Andréasson - Oh, holy night!

Karaktärsvecka

Måndag
Dagen började såklart med tågproblem, vilket jag börjar vänja mig vid. Kom till skolan runt tio tiden och då var det fullt ös. Vi repeterade lite i teatersalarna och åt lunch innan vi på eftermiddagen samlades på scenen där vi skulle tillbringa resten utav veckan. Vi hade eos-sång och körde vårat första genomdrag, vilket var otroligt roligt men det tog minst sagt sin tid. Vi slutade ganska så tidigt och då åkte jag tillsammans med Magda över halva Stockholm innan vi tillslut åkte hem till TM där vi tillbringade natten.

Tisdag
Vi började ganska så tidigt på morgonen med att gå igenom vårat änglamanus tillsammans med en teaterlärare, vilket gick jätte bra och var riktigt givande faktiskt. Sedan så körde vi genomdrag två gånger har jag för mig, jag minns faktiskt inte så mycket ifrån just Tisdagen. Eller jo - jag minns att eos-sången gick rent utav sagt åt helvete då våran ordinarie lärare var ledig, så vi hade "vikarie" och så minns jag att jag började gråta, blev arg-ledsen-sårad-younameit för att sedan bli väldigt, väldigt glad igen.

Onsdag
Vi provade våra fina klädbyten på morgonen och såg till att vi faktiskt skulle se helt okej ut på scenen, det var nämligen den första dagen med kostym. Straxt efter klockan tio började vår första lektion som var eos-sång, denna gången så hade vi vår vanliga lärare så allting gick mycket bättre. Efter lektionen så var det en nervös liten Amanda som pratade med en lärare om vissa problem som fanns i hennes lilla huvud, och det var en väldigt lättad Amanda som sedan gick på lunch. Efter lunchen så var det genomdrag med rätt kläder för första gången, vilket var riktigt kul och gjorde det hela sååå mycket mer levande. Jag var väldigt ledsen under en period där, så jag låg och vilade - men tack vare ett väldigt fint stöd så var jag snart på benen och därmed scenen igen och fullgjorde genomdraget som gick finfint. På kvällen så skulle vi ha genrep, vilket vi fick köra delvis med en ängel kort - det var svårt men det fick helt enkelt lov att fungera. Efter genrepet så övade vi på applådtacket innan vi äntligen fick åka hem och sova.

Torsdag
Sovmorgon, vilket var riktigt skönt. Men det var även nu som den stora dagen var kommen - det var dags för föreställningar. Jag kom till skolan och åt julbord, virrade omkring, fixade och trixade innan det var dags att samlas. Sedan blev det fixa-till-sig tid innan det var dags för den första föreställningen: den för skolans alla tvåor och treor bland annat. Jag var inte så värst nervös och jag måste erkänna att det inte alls kändes som en föreställning, utan mer som ett rep. Vi fick beröm utav elever, våra fina lärare och vår rektor! Sedan var det dags att kasta i sig lite mat och ladda om till kvällsföreställningen. Vi var peppade - men jag var inte heller nu nervös. Eller jo, kanske lite.. =) Vi körde vårat race och allting gick verkligen som på räls, trots att jag alltid hade privata problem vid sidan av scenen som tog upp ganska så mycket tankekraft. Efter föreställningen så var det lite problem, problem, problem för min del. Men allting löste sig tillslut och det var en extremt trött Amanda som ramlade i soffan hos fina familjen Thelning och tvärdäckade.

Lite bilder ifrån veckan:

Dans i massor. (Alla ser fulla ut och fotot är såå bra!?)

En av mina kära vänner Malin - även känd som GUD.

En nyvaken men sjukt gullig TuvaMaja.

Jag skulle kunna babbla på hur mycket som helst om julshowen och alla sketcher, men det kommer någon annan dag. Nu vill jag bara tacka alla helt fantastiska ettor för en sjukt rolig vecka och alla helt fantastiska lärare för att ni finns och för att vi fick möjligheten att sätta upp våran fina julshow "Imagine". Klockan är föresten fem och mamma går upp om en timme och förtiofem minuter för att väcka mig - jag har ännu inte sovit en blund. Och om tre timmar och förtiofem minuter så börjar jag repa revy i mängder. Tjohooo! =)

Jobbigt jobb? Not!

Vanlig Söndag

Just nu är jag hos en av mina fina systrar och myser med hennes barn. Eller ja, med Oddis. Kevin är nämligen hos sin farmor och lillknodden Dexter sussar sött. Snart ska jag träffa bästavän och senare blir det kanske ett dansrep. Om huvudvärken släpper! Nu vaknade Dexter så jag ska passa på att pussa lite på honom innan jag knallar härifrån. Hoppas att eran Söndag har varit mysig. Glad andra advent föresten! :)

Trött, tröttare, tröttast!

Jag är så trött så jag nästan tror att jag dör snart! Känns som om jag har varit på läger i tretusen år, fast det egentligen bara är en kort natt. Men, i Fredags så sov jag hos Magda efter att jag hade varit med henne i kyrkan. Skoj, mysigt, lite läskigt och lite sjukt på samma gång. Så igår när jag kom hem, blev det att snabbt som attans packa ihop en himlans massa saker - titta liksom hur mycket grejer jag hade med mig jämfört med min kompis Elin!

(Den lilla väskan till vänster är Elins, medans hela stora högen till höger är min..)

Jag har iallafall haft en så himla sjukt mysig helg och framför allt ett mycket mysigt läger. Vi har skrattat, firat våran fina kantor som fyllde år igår, haft dop, varit på konsert, sjungit, lekt - ja, allt och ingenting med andra ord egentligen. Så hade vi en kyrkohistorisk vandring igår också.. =)

Paulus!

 

Paulus & Franciskus.

Paulus & Heliga Birgitta.

Jag måste erkänna att jag kände mig väldigt vacker i dessa kläder. Nej, nu är jag så trött så att jag stupar snart.. För jag har faktiskt inte bara varit på läger, utan jag har jobbat och så har jag haft mässa. (GOTT NYTT KYRKOÅR & GLAD FÖRSTA ADVENT PÅ ER ALLA!) Nu vill jag bara sluta med att säga tack till alla som har varit med och gjort min helg till en av de allra bästa på länge. Tack till Magda, alla mina fina "kollegor" på både den Svenska och Finska sidan, men framför allt TAAAACK till alla som var med på det mycket roliga lägret, även om vi saknade en av våra fyra superbästaste ledare. Men hon har precis fått en liten bebis - så Grattis till henne och hennes pojkvän, och välkommen till världen till en mycket söt liten filur! :)

Då - Nu - Den.

Vad har hänt sedan sist?
- Jag har varit på "I rymden finns inga känslor" 
- Jag har redovisat mitt självporträtt på teatern.
- Jag har varit lycklig, ledsen, arg och förälskad. 
- Jag har varit på "Tills döden skiljer oss åt" på stadsteatern.
- Jag har blivit moster för femte gången, till mitt sjätte syskonbarn.

Vad ska jag göra i helgen?
- Jag ska repa inför JustDoIt-mässan, 101210.
- Jag ska kanske klippa mig och färga mitt hår.
- Jag ska träffa lilla my i kyrkan och dansa mumindans.
- Jag ska umgås med mina fina vänner, och kanske den där pojken.
- Jag ska, sist men inte minst sooooooova.

Förra torsdagen var jag ju på Aniara och Helen Sjöholm sjöng fint.
En av låtarna har jag blivit kär i, och här kommer den:

Sanningen är svår att förstå, men den är bra.

Som de allra flesta vet, så tycker jag att det är riktigt kul att sjunga - men känner mig inte sådär toppen bekväm med det. Iallafall så, igår gick jag på stan med fyra helt fantastiska tjejer ifrån klassen innan det att vi skulle på Aniara. Det slutade i att vi gick omkring och sjöng, mestadels julsånger men även annat. Detta fortsatte vi även med när vi kom fram till stadsteatern, då vi stod där utanför och sjöng i massor. Nu tänker ni säkerligen "Jaha, och detta var ju kul.." MEN:

Då, när vi står där och sjunger "nu tändas tusen juleljus" så fick vi först en himlans massa trevliga kommentarer utav människor som gick förbi. Sedan hände det som jag knappast kan förstå är riktigt sant. Till en början verkade allt så vardagligt: Det kom ut en kille ifrån stadsteatern och jovisst, han var mycket snygger om jag får säga det själv! =) Han berömmer oss och säger att vi borde lägga en hatt framför oss, så att vi kan tjäna pengar på att sjunga utanför stadsteatern. Kristoffer hette han visst och vi pratar en stund med honom. Sedan får han bråttom och går in på teatern igen utan att någon utav oss tänker vidare på det, vi fortsätter att stå och sjunga tills dess att han kommer tillbaka för att skämta och skratta lite till, tyvärr inte lika länge som den första gången. Utan han vänder snabbt och går tillbaka in på teatern efter bara någon minut, men nu säger han något i stil med: Jag måste gå, vi ses sen. Ingen av oss tänker på de tre små orden "vi ses sen" så vi fortsätter som om allt vorde som vanligt, går in och sätter oss på våra platser då den mycket braiga teaterföreställningen börjar, och vem står där på scenen om inte Kristoffer? Jo, men visst. En av Stadsteaterns praktikanter ifrån Teaterhögskolan i Malmö har sagt att vi sjunger bra, sagt att vi borde lägga ut en mössa/ hatt så vi kan tjäna pengar på det, han har skämtat med oss, han har varit väldigt trevlig emot oss. Utan att vi ens visste vem han var. Jag kan inte riktigt förstå att det är sant, men det är det: Han sa att vi sjunger bra.

  

Även som sjuk kan man vara sådär fint nostalgisk.

Idag är det den allra sista dagen på höstlovet 2010, ett lov som har varit både lugnt och roligt. Det har blivit en tripp till Ullared, lite vänner men också en himla massa film. Nu i helgen så har jag legat så som död. Igår var jag nämligen bakfull och nu så har jag gått och blivit sjuker. Som tur är det då att jag inhandlade världens bästa dvd-box: Från a till ö. Hoppas bara att jag kan komma iväg till skolan imorgon, detta är nämligen både tråkigt och jobbigt. Nu ska jag titta på bokstaven L. - som om jag inte skulle kunna så enkla saker, jag bara frågar. Kom och skriv mig det på näsan, kom och skriv mig det på näsan, kom och skriv mig det på näsan den som våågaaar!

När man var liten var livet både lätt och roligt.

Jag måste erkännas att jag fylls av enbart glädje av musiken som just nu strömmar ur mina högtalare: We're not gonna tanke it med rektor Henrik. Den får mig såklart att blicka tillbaka på det som en gång var mitt liv. Jag kan knappt inse att det har gått ett och ett halvt år sedan jag slutade nian, sedan vi splittrades & totalt tappade kontakten. Det är sjukt egentligen, ni var mina bästavänner och så plötsligt tappade jag er och allting som finns kvar är fina minnen. Minnen av skratt och djupa samtal, minnen av hänga gubbe och kakor. Jag saknar det vi hade och inser att jag aldrig kommer att få tillbaka något liknande, för jag har blivit för gammal. Jag saknar det där livet, jag saknar att vara liten!

Nu.. Ja, vi har blivit stora - hela sjutton år. Vi får inte längre vara de som vi en gång var: De tokiga tjejerna som lyssnade på dålig musik, var allmänt störande och aldrig gjorde annat än att skratta. Nu, två år senare är det andra saker som gäller: Man ska bara vara seriös, ansvarstagande och mogen. Jag ogillar det. Vill ha det fina tillbaka: alla skratt som vi kunde få just bara för att vi inte orkade bry oss om framtiden just då, vi levde här och nu. Jag önskar att jag fortfarande skulle kunna göra det. För ja, jag vill fortfarande vara femton år, gå på högstadiet och ha er som mina bästavänner.

 Malin, Jessica, Kattis, Cassandra, Natalie, Emelie, Sandra.

JAG SAKNAR ER TJEJER - NI VAR, ÄR OCH FÖRBLIR MINA STUDIEGÅRDSTJEJER.

Lov - låt mig vila!

Jag har höstlov, tjohoo! =)

Jag känner på mig att lovet kommer att bli ganska lugnt.
Kanske en tripp till Stockholm imorgon & Norrköping på Onsdag.

På Torsdag så åker jag till Ullared, där jag stannar tills på Fredag!

I helgen så ska jag tagga om till skolan och ha en kväll med Revyn.

Detta lov kommer att bli lugnt, vilket kanske är behövligt.

För jullovet kommer att bestå av stress, stress, stress...
Men, jag gillart! För då är det bara ett par dagar kvar till premiär! =)

Sängbyte!

Min mamma är så himla snäll och go så hon har gått och köpt en ny säng åt mig. Hihi.. =) Jag tyckte visserligen inte att det var nödvändigt och har varit väldigt negativ till sängbytet men vi får se hur negativ jag är imorgon. Tror nämligen att denna nya säng kommer att ge mig så sjukligt mycket bättre sömn. Den kanske inte är så färgglad, men snygg ändå: 

Nu ska jag gå och sova i min nya säng, lite små nervös över hur den kommer att vara men det är bara kul. Fast.. Jag ska sova utan min älskade pippi inatt! För pippi ligger i tvätten och ska bli tvättad imorgon. Jag saknar henne/ den så därför lägger jag ut en fin liten gammal bild på mig och min älskade pippi.

och jag vet att detta inlägg är mycket intressant och kul läsning - eller inte..

Kvällsinsikt

Tjabba Tjena Hallå! Jag tänkte bara säga att jag mår bra, förutom att jag precis som vanligt är väldigt trött. Men vad gör det att jag är trött i princip hela tiden? Jag är ju lycklig och för mig är det de allra viktigaste. När mitt liv ser ut som det gör just nu så kan jag inte önska så mycket mer; för det finns inget mer att önska. Nu kanske ni tänker - men hon har ju inte allt..

Och nej, det har jag inte! Men jag har det som jag behöver. Jag har..

- en fantastisk skola

- en iphone 4

- ett asbra jobb

- ett eget rum

- tre fritidsaktiviteter

- mat på bordet varje dag

- väldigt många fantastiska människor runt omkring mig!

Estet - Jag vet!

Det finns så himla mycket rykten om esteter: vi är knäppa, konstiga & klär oss helt sjukt. Och ja, det stämmer - men vi gör det med stolthet och det får oss att skratta! Även vi kan skämmas över saker, men allt blir så himla mycket roligare om man vågar göra saker som är roliga. Så i Onsdags när det var "International Suit Up Day" såg vi ut såhär på scengymnasiet:

 

Vi hade kul och vi verkligen diggade det. Så igår var det pyjamasdag på scengymnasiet och vi var ungefär såhär snygga:

Ja, jag älskar min skola och trivs så sjukt bra där! Den är amazing.. =)

Sismo - efter regn kommer sol

Min allra bästavän har sedan cirka tre månader tillbaka varit tillsammans med en toppen kille. Jag gillar honom starkt, både som person och som hiphoppare. För vissa låtar som han gör är verkligen så sjukligt bra - medan vissa verkligen suger. Förlåt, men det är min åsikt! 


Nu har han iallafall gjort en ny låt, och jag blev förälskad i den, framför allt med tanke på den mycket underbara texten. Lyssna på den ni med:
http://www13.speedyshare.com/files/24575074/download/Sismo%20-%20Efter%20Regn%20Kommer%20Sol.mp3

Full fart! =)

Dagarna knallar på precis som vanligt och veckan jag har framför mig är skolfri så det kommer att bli extremt skönt att få vila upp sig. Så, man kan ju säga att det är lov redan nu eftersom att det är helg och jag kan ju säga att den här helgen har varit allt annat än lugn.. I Fredags så var jag barnvakt och igår så hade jag fullt upp hela långa dagen. Först så blev det lite jobb:

För att sedan, direkt efter jobbet skynda sig ner och titta på Revykryzztat. Som vanligt så var det toppen roliga skämt och man fick skratta en hel del. Bland annat så bjöds det på en titt hur det var när A-lagarna klättrade upp på St: Botvids topp och drack Sossesprit.

Något som jag alltid har älskat och fortfarande älskar väldigt mycket är sångerna ur våra älskade revyer. De är så himla fina, har oftast humor i sitt budskap och ger mig helt enkelt bara en känsla av kärlek när jag hör dom. Igår så sjöngs det om bland annat kaffe och valet, men även om julen:

Det var även en sång med ifrån förra årets revy, nämligen låten "videovåld". Denna gången så var det en mycket förvirrad Lotta som trasslade med kablarna. För "Aldrig längre kan jag se på TV när jag är hos andra på besök, om dom inte sitter här breve mej gör jag inte längre ett försök."

Koppla boxens kabel från antenn
Dra en scart till videon gör du sen
Koppla ihop dvd:n med TV:n
Och sen så tar vi vändan om igen

Slå in boxens pin med dess fjärrkontroll
ställ signal på "in" och kanal på noll
Ställ din DVD på kanalval tre

så kanske du har TV=)

Boken som förändrar tankar

För ett par veckor sedan så började jag att läsa en bok, som visade sig vara väldigt bra. Sedan dess har den gjort mig sällskap på tåget fram och tillbaka till skolan, varje dag. Det har tagit lång tid att läsa boken, för om det är något man behöver när man läser den så är det tid att tänka. Tänka på vad det egentligen står, vad som menas med det och vad dessa ord kan ha för roll i ditt eget liv. Jag verkligen älskade boken och skulle helt klart kunna läsa den igen! =)

Boken handlar om Maria, som pilgrimsvandrar ifrån Saint Jean Pied de Port i Frankrike till Sankt Jakobs grav i Santiago de Compostella i Spaninen. Man får följa henne under resans gång. Under resan så bearbetar hon väldigt mycket utav sitt förflutna - vilket man får följa med henne i. Hon träffar även nya vänner och så vidare. Kort och gått så får man se hur hennes tankemönster förändras kraftigt. För mig så var boken en upplevelse att läsa. Den förändrade mina tankar på många sätt och jag har lärt mig väldigt mycket smarta saker utav den. Jag tyckte om hur boken var upplagd, språket den var skriven på och dess handling. Jag tror helt ärligt inte att jag har en enda nackdel på boken. Så jag rekomenderar varmt andra att läsa boken.

Två citat ur boken:
"Det är viktigt att inte bära med sig det förflutna. Om man inte är på sin vakt skapar det förflutna framtiden. Man ska inte låta skuggor från det förgångna falla över det som kan vara vackert och härligt här och nu."

"Du kan aldrig bryta dig loss förrän du inser att det är du själv som smider de kedjor som fjättrar dig.Och det finns ingen åldersgräns när det gäller att förändra sitt liv, det handlar mest om att våga se möjligheterna."

100909, 16.55

Livet är fyllt av små och stora guldklimpar. Det kan vara allt ifrån ett leende till att efter en lång tid ha tagit ett svårt beslut. Enligt mig så är en guldklimp något som bara gör att tillvaron känns lite extra bra och idag har den verkligen gjort det. För det är inte varje dag som man får träffa sin en dag gamla systerson. Här är han, världens finaste lilla Dexter:

Självklart så fick pluttisen present av sin moster, och eftersom att jag tycker att något av det allra underbaraste är bebiskläder så var presentvalet rätt så självklart. När jag sedan sprang på detta på H&M så var det bara att springa till kassan. Visst är det väl gryyymt fint? =)

Är det någonting som inte går att hålla undan vid ett sådant här ögonblick så är det lycka och stolthet. Jag ville knappt släppa honom en enda minut under de fyra timmar som jag var och umgicks med min syster och lilla Dexter. Jag blev så stolt och lycklig över att se vilken fin liten kille som jag faktiskt är moster åt. =)

/ En mycket stolt moter!

Är det en vanlig dag?

..nej, det är ingen vanlig dag för det är Amandas födelsedag.

Igår var jag ynka sexton år, idag är jag sjutton år. Häftigt det där egentligen! Om jag var normal så skulle jag vara överlycklig för att det bara är ett år kvar tills krogen och körkortet.. Visst, det känns lockande men, jag är ganska så säker på att det innan det kommer att hända massor av spännande saker.. & jag tycker om att vara liten och sprallig: det är liksom sån jag är, som ett litet barn ni vet. Som en av världens smartaste tjejer sa en gång: "Jag vill aldrig bliva Stur"

När man fyller år så får man ha kalas - jag hade mitt i Söndags eftersom att jag sedan länge visste om att denna dagen skulle bli fullspäckad! =)

Så blev det såklart också.. Jag försov mig - så jag kom aldrig iväg till skolan. Ganska skönt ändå att slippa plugga på sin egen födelsedag. Men, eftermiddagen har gått i ett. Det började med jobb, där jag bjöd på tårta och fick present utav syföreningstanterna. En jätte söt liten ängel! Jag fick även present utav två små busfrön Harri och Hugo.

 

Finns det något som man kan bli mycket gladare av än en tecking? Jag bara tvärälskar att fp teckningar och jag blev så otroligt glad när min chef, som då är mamma åt dessa pojkar, gav mig dessa två teckningar. Tack så galet mycket Harri & Hugo!

Tänk vilka duktiga killar! Hugo som är två, snart tre år har skrivit sitt namn och Harri som är fem år har skrivit mitt namn. Helt på egen hand. Smarta killarna Kviby! =)

Förutom att jag har jobbat idag så har jag haft konfirmandinskrivning, vilket var så galet skoj. För vem säger att man måste sitta tyst och still på en inskrivning? Vi unga-ledare fick leka konfirmander och ställa en himlans massa knasiga frågor, konfirmanderna fick en rundvandring genom lokalerna, föräldrarna fick uppträda för sina barn och mycket mer. =)

Tidigare idag så hade jag besök utav en liten kille, som faktiskt har varit sin allra första dag på dagis idag - Odde. Jag bara måste visa hur fin han blev efter att moster och han hade haft lite sminkkrig. Hihihi, kanske inte det allra bästa för huden men attans så kul vi hade! =)

Nu vill jag bara säga: TAAACK!

För alla sms,

alla telefonsamtal,

alla mail,

alla presenter,

alla födelsedagskort,

all den fina sången,

och för att ni, fina människor, finns runt omkring mig! =)

Inte som andra, vi är lite bättre..

Nu var han välkomnad och klar, vår nya kyrkoherde som också är en av Sveriges allra bästa präster - Kim! =) Det var nästan fullsatt i kyrkan och stämningen var på hög nivå när mannen med den konstiga hatten installerade honom.. =)

Självklart så var det inte bara Biskopen som ville hälsa Kim välkommen utan det kom även flera fina besökare:

Så sött och så många som skrattade åt dessa. De visste ju inte vad som skulle komma härnäst!

Men visst kom det mer finfint besök och nu vet jag helt säkert att tomten visst finns! Tillomed i September i en liten kyrka i Oxelösund.. =)

Look, the star is there! =)

Två små änglar med rosa vingar.. =)

Tjocka björnen kom på besök också! Riktigt tuff en den där björnen. Först kommer han/ hon och pratar med Tuva-Luva om Jesus uppståndelse och nu kommer han/ hon gåendes mitt under offertoriepsalmen.. Men, igår så var den en dam som försökte lära mig och mina vänner att när man är i kyrkan och speciellt under nattvardsprocessen så pratar man inte, man skrattar inte, man är tyst & seriös - men ledsen gamla dam, det är inget måste i Oxelösund för vi är lite bättre! =) 

Svaret var enkelt..

Idag så gick jag upp grymt tidigt trots att det är Lördag för jag skulle på Stiftsfest. När jag anmälde mig visste jag inte att vi skulle åka såhär tidigt, så svaret var enkelt - klart att man skulle med. Det var det helt klart värt för trots att vägen till Strängnäs inte var den lättaste och jag för den delen ingen var någon duktig kartläsare så har jag haft en toppen dag. Vi har hunnit med psalmsång, gospel, lunch, föreläsning och självbild, fika och mässa. Temat för hela dagen var iallafall:

Just det - Livets Pärlor! =)

Nu ska jag ta en snabb tur ner till Ica, kvällen blir mycket lugn och imorgon ska jag upp skapligt igen, för ännu en dag full av äventyr och skojigheter. Det är nog såhär livet är när det är som bäst. Idag på föreläsningen fick vi faktiskt tänka efter om vi tyckte att vi var lyckliga, för mig var svaret enkelt: Jaaa, jag är lycklig! =)

Klantskalle!

Jag har så tråkigt att jag snart ramlar isär i små, små bitar.. Min första och enda lektion för dagen börjar tjugo över ett, jag dör av uttråkning. Jag gick upp klockan fem imorse, jag åkte till skolan runt sex, jag var här vid halv nio men, såklart var lektionen inställd. Vilket resten av klassen vet om så dom är inte här. Ensam på en skola där jag inte hittar, som ligger i en stad där jag inte känner någon. Hur kul kan man ha det?!?

Undra ifall lärarna skulle gå på ifall jag drog fram klockan till kvart över ett. Så de lät mig börja om fem minuter och därmed sluta tidigare, skönt hade det iallafall varit. Det här är nackdelen med att pendla långt - man kan inte bara åka hem och lägga sig igen! =( Men, jag får plugga det jag tycker om på en skola som jag tycker om och jag går i en helt underbar klass.. DET är bra! =)

VÄLKOMMEN!

Halloj! Kul att ni har hittat hit, till min nya blogg. Den här bloggen kommer att handla om mitt liv och de allra flesta av små tankar som rör sig inne i mitt lilla huvud - åtminstonde alla roliga, flummiga och söta små tankar vilket mitt huvud är fyllt av.. =)

Vem är då jag som skriver i denna lilla, gröna blogg? Jo, det är jag som är Amanda! En snart sjutton årig tjej från den lilla, lilla staden Oxelösund som pendlar upp till huvudstaden varenda dag för att plugga teater på scengymnasiet. När jag inte är i skolan, virrar runt och försöker hitta rätt ställe i Stockholm eller sitter på tåget så är saker såsom att spela klarinett, umgås med mina vänner, gå omkring med Sune runt halsen (Sune är min finfina systemkamera!) och hänga i kyrkan saker som jag diggar. Så, ja - det var lite om mig! =)